Scrum vs Vattenfallsmetoden

scrumwaterfall

I en vecka under höstterminen har vi i klassen provat att använda den sk. lättviktiga projektmodellen Scrum som är en agile-metod för systemutveckling och projektledning. Modellen skapad av Jeff Sutherland och Ken Schwaber och har sedan 1990-talet blivit mer och mer tillämpad. Idag är Scrum är mest känd bland företag i mjukvarubranschen men det finns goda poänger med att leka med Scrum även i andra världar.

Vad är då mest tydliga skillnader mellan Scrum och traditionella projektmodeller, såsom exempelvis vattenfallsmetoden? Med utgångspunkt av vårt i klassen genomförda projekt så går jag här igenom ett antal samlat i sex punkter. Transparens, hierarkier, kommunikation, leveranser, kvalitet och en slutsats. Ta dock i beaktning att detta inte blir någon djupdykning eftersom vi enbart arbetade med Scrum i ett fåtal dagar.

Wikipedia om Scrum:
Scrum is an iterative incremental process of software development commonly used with agile software development

Wikipedia om Vattenfallsmodellen (Waterfall model):
The waterfall model is a sequential development process, in which development is seen as flowing steadily downwards (like a waterfall) through the phases of requirements analysis, design, implementation, testing (validation), integration, and maintenance.

 

Transparens

Jag har alltid varit en stark anhängare av motivation. Att vara motiverad inför sin uppgift, att vilja offra tid – alltså energi för att uppnå ett mål fungerar alltid bäst om du själv verkligen vill det. Vad som är din drivkraft är upp till dig – men det finns oftast något som sätter igång ens processer ordentligt. Här är Scrum är starkt. Medan vattenfallsmodellen leder framåt utan att alla projektmedlemmar förstår alla delmål så visar Scrum i dess backlogg hela tiden upp allt som behöver göras. 

Backloggen eller scrum-tavlan består av “stories” rangordande i prioritet. En typ av GTD (Getting Things Done). Sedan kommer “sprints” och “potentiellt leveransklara produkter”. Gruppen tar stories och kör sprints i som pågår i 24 timmar. Sprints upprepas sedan. Man använder också den rangordning som görs med stories för att veta vad man ska göra härnäst. De mest tidskrävande och resurskrävande ska bli avklarade först.

Här arbetar man inte heller i en enskild projektgrupp utan sida vid sida. Man kan snabbt omflyttas till en annan uppgift om ens förmågor är mer behövda någon annanstans.

Allt är öppet, tydligt och kan absolut vara motivationshöjande.

Hierarkier

I Scrum finns tre roller, Owner (projektägare), Scrum-master (projektledare) och team (projektmedlemmar). Dessa kallas för “Pig”-roller. Det finns även tre stycken “Chicken”-roller men dessa är roller som endast har yttre påverkansfaktor.

Ägaren (Owner) för hela projekten får rapporter från projektledare (Scrum-masters) som har egna projektgrupper (team). Owner tar beslut grundande på den feedback som Scrum-masters ger.

Till skillnad från vattenfallsmodellen där projektledaren arbetar med en stängd projektgrupp är Scrum uppbyggd som en platt hierarki. Här kan medlemmar flyttas runt enkelt mellan olika team beroende på behov. 
 

Kommunikation

I Scrum finns fasta och korta dagliga morgon-möten som styr upp ordningen och briefar upp alla Scrum-masters. Klokt rutin med korta möten, dessa ska också ske på stående fot så att det inte blir utrymme för “death by powerpoint”.

Man utnyttjar förstås också backloggen till fullo. Här blir allt överskådligt så att alla hela tiden kan ha kolla på vad som är i görningen. 

Leveranser

I Scrum så skjuter man upp leveransdatum om man inte lyckats uppnå målet på utsatt tid. Detta till skillnad från vattenfallsmodellen där man istället tar bort mindre viktiga delar för att inte bryta en deadline.

För att lyckas uppnå mål så arbetar man i Scrum starkt med uppföljningen. Owner har ju överblick av varje Sprint och ser man att något inte hinns med så får man skjuta till folk till gruppen.

Så snart man levererat så för man upp storien som klar på backloggen under “potentiellt leveransklara produkter” vilket gör att man till slut har en stor vägg av avklarade mål som verkligen gör att man kan känna att man når framåt.

Kvalitet

Det absolut viktigaste i Scrum är kvaliteten. Att produkten helt enkelt ska uppnå minst så höga krav som ställts på den. Till skillnad från vattenfallsmodellen uppnås detta genom att Scrum arbetar iterativt, alltså att man hela tiden kan arbeta om delar i projekten. I detta ingår att man följer upp feedback så att man kan genomföra förändringar. Iterativa designprocesser är otroligt kraftfulla och jag kan personligen säga att det är en arbetsmetod jag har svårt kunna gå ifrån. Saker stöts och blöts till det uppnått just den kvalitet de är målsatta att ha. Man skalar inte bort utan arbetar istället för att styra om resurser och i värsta fall förlänga deadlines.

Slutsats

I Scrum finns följande prioriteringsordning:

  1. Kvalitén
  2. Leveranstid
  3. Omfattning

Scrum och agile är metoder jag nu jobbat lite med på olika sätt och det känns väldigt mycket mer flexibelt än klassiska projektledningssätt. Att man inte tummar kvaliteten känns också helt rätt. Med öppenhet som morot för motivationen så känns det hela också riktigt rätt i tiden.

Är scrum tillämpat i stor skala eller passar det bara mindre grupper? Det finns kritik mot att Scrum inte fungerar utanför mjukvarubranschen och speciellt inte på större företag. 

Svaret är kanske som Ken Schwaber säger “Det är inte Scrum det är fel på, det är arbetsprocesserna” (Kritiken mot Scrum växer).

Men det krävs också sitt för att kunna arbeta med Scrum. Som Henrik Kniberg, processmentor på konsultföretaget Crisp. Scrum är som schack. Enkla regler, svårt att spela” (Scrum är som schack).

Andra bloggar om , , , , , , , ,

Post Hellday – Intryck och tankar om en framtid som projektledare



Vilka är mina styrkor? Vilka är mina svagheter?
Hur är man en bra ledare? Hur blir jag en bra ledare?

Måndagen den 10 November spenderades med Carl Heath och Karl Alfredsson från GR Upplevelsebaserat lärande (GRUL). Efter en tidig morgons avfärd från Göteborg central så befann vi och snart i Jonsereds skogar. Här var det vackert och lugnt. Efter att ha stängt av mobiltelefoner så kunde klassen nu börja. Vi skulle få en ordentligt genomkörare i ledarskap och i sann skrämselanda döpt till Hellday. I denna post så kommer jag att gå igenom upplevelserna och mina tankar på ledarskap. Var hamnar jag med utbildning “Projektledning inriktning spel”, vad blir jag för slags ledare? Kort och gått, en reflektion döpt till Post Hellday.

Petter som projektledare?

Den första övningen som genomfördes vara att göra en SWOT-analys om sig själv som ledare. En utgångspunkt för dagen som genomfördes individuellt medan vi en och en gick den första streckan längs en väg in mot skogen.

En SWOT är en nuläges analys där man går igenom sina styrkor och svagheter, både sina egna interna som man själv har möjlighet att påverka samt även de externa över vilka man inte alls har något inflytande. Efter det kan man även rangordna sin Pros och Cons.

SWOT-analys – Jag som projektledare
Internt: Strengths (Styrkor) – Weaknesses
(Svagheter)
Externt: Opportunities (Möjligheter) – Threats (Hot)

Pros / Underlättar:
S1 – Engagemang
O2 – Mitt nätverk
S3 – Kommunicera
S4 – Förmåga att “Få med folk”
O5 – Utbildning
O6 – Jobb
S7 – Lojalitet
S8 – Ödmjukhet
S9 – Erfarenhet
S10 – Utbildning
S11 – Verktyg jag lärt mig
O12 – Projekt: Prolog 2009
O13 – Ålder

Cons / Försvårar:
W1 – Dryg
W2 – Envis
W3 – Viktigpetter
T4 – Jobb?
T5 – Stad?

Efter att vi kommit fram så delades vi in i par och fortsatte nöta in olika begrepp kring ledarskap, något som vi även senare kom tillbaka till. Vi började diskutera “Att komma överens” senare under brottades vi med “Instruera” och “Uppgift, sen fick jag själv en egen uppgift om att framföra ett en minut långt föredrag om begreppet “Processer”.

Emellan dessa diskussioner så utförde vi flera övningar. Både i spelskapande i grupp där vi provade flera olika ledarskapsmodeller men även tillits- och andra ledarskapsövningar.

Sammanlagt under dagen producerade gruppen nästan 20 st spel och icebreakers. För mig personligen så var det otroligt givande att skapa spel igen. Detta är något vi gjort mycket inom utbildningen men det senaste halvåret har jag inte haft tillfälle så syssla så mycket med just spelskapande. Detta sporrade mig otroligt mycket och gav mig riktigt mycket energi för dagen. Det var också riktigt härligt att se den kreativitet som fanns hos dom andra. Såväl som att jag fick bekräftelse i min egen skaparkraft så påmindes jag och den styrka och kreativa höjd som resten av klassen besitter.

Tack vare kontexten att vi skapade spel i övningar så hade vi nog lätt att ta dom till oss, men dessutom så lyfte det också dagen. Vi var öppna, höll ångan uppe och hade kul.

Petter som projektledare – genom ett bra ledarskap

Genom den vandring och de övningar som genomfördes i måndags så prövades mitt eget ledarskap. Jag fick också möjlighet att utifrån se på ledarskap i många olika situationer, efter många olika förutsättningar.

Det finns ett gäng saker som jag vet att jag redan är bra på, men som jag absolut måste fortsätta att förbättra och tänka på för att bli en bra projektledare i framtiden. Särskilt två känns som det står ut mer än andra och jag kommer här att gå in på dom två begrepp som jag tror är absolut viktigast för att jag ska lyckas som ledare i framtiden.

Tydlighet – Min förmåga att nå ut med mitt budskap så att förståelse för uppgiften uppnås
Det första som lyste upp självklart var tydlighet. Under flera övningar så kändes tydlighet som det centrala delen i momentet. Att få någon att leverera något, att uppnå ett mål kräver att man har utdelat en bra instruktion. Med tydlighet vill jag här också väva in, att man måste utgå ifrån de förutsättningar som finns i uppgiften och miljön vi befinner oss i men också de förutsättningar som finns hos mottagaren av instruktionen. Hur kommunikationen ska föras, i vilket medium, på vilket språk spelar förstås också en stor. Det krävs av mig i framtiden att jag i mitt ledarskap förmedlar det budskap och uppgifter jag har så att mottagaren förstår det och för att göra det så måste jag vara just tydlig.

Motivation – Att få mig själv och min grupp att sporras framåt
Det andra jag vill lyfta upp är motivation. Jag har aldrig slutat brinna för det här ordet och jag vet att det kommer att fortsätta vara viktigt. Under dom sista övningarna kände jag på hur det är att som ledare lyckas driva på motivationen hos en grupp, samt hur det är att helt döda den. Jag fungerar så mycket bättre men en grupp som är kreativ, på hugget och visar på mycket vilja. För att en människa ska kunna göra bra ifrån sig så tror jag att det måste finnas motivation. Varje gång jag ställs som ledare, kommer jag att försöka se till att min grupp har just detta. Motivation kan självklart vara olika saker, alltifrån en dröm om ett jobb hög lön till att få skapa kreativt med något man älskar. Det gäller att som ledare bejaka olika personers behov och försöka se till att de har förutsättningar som motiverar dem.

Efter Hellday så känner jag att jag återigen fick min förmåga att leda bekräftad. Jag vet att det faller mig naturligt och jag är bra på att driva på en grupp och få den att skapa fantastiska resultat. Men jag vet också att det krävs att jag gör det på rätt sätt. Jag måste kunna bejaka min grupp och kommunicera med den på ett bra sätt. Att köra över och döda motivation är farligt. Självklart kommer man ju det uppstå många situationer i framtiden där viljor motsätts och där dessa ideala förhållanden inte kan uppnås. Men jag vet vad jag ska sträva efter för att få en produktiv grupp – genom ett tydligt och motiverande ledarskap.

Andra bloggar om , , , , , ,