Enklicksfeedback som sociala poängsystem

Enklicksfeedback som sociala poängsystem
Under hösten har jag slutfört min utbildning. Det var en tvåårig KY i Göteborg som hette Projektledning inriktning spel. Mitt sista projekt var examensarbetet “Enklicksfeedback som sociala poängsystem”. Jag tänkte här presentera en introduktion och definition av enklicksfeedback från arbetet samt delar av analysen. Hela examensarbetet finns även tillgängligt för nedladdning. Trevlig läsning!

Introduktion

En typ av interaktion som blivit populär inom sociala medier de senaste åren är enklicksfeedback. Det är t.ex. ”gilla”-funktionen på Facebook eller ”digg”-funktionen på Digg.com. Då detta är en typ av interaktion vars användning är starkt växande, saknas kunskap om hur den påverkar användarna och vilken nytta man kan göra med den.

Många webbplatser är idag till största del baserade på användarnas eget innehåll. Vad vore wikipedia utan användarnas artiklar? Vad vore Facebook utan de material som dina vänner skapar?

Går det med ännu enklare interaktionsmetoder få fram ännu mera content?
Går det att bättre använda den samlade kraften hos alla de användare en sida redan har?

Jag skulle säga att det går i allra högsta grad. Enklicksfeedback möjliggör en enkel och snabb lösning för kommunikation och rankning. Med enbart ett klick från dess användare och ibland till och med utan att ens vara inloggad, kan en webbplats effektivt dra nytta av dess användare.

Definition av enklicksfeedback

Enklicksfeedback är feedback som ges med endast ett klick. Det kan vara
funktionen ”gilla” på facebook eller att ”digga” något på Digg.com.

Jag har valt att rikta in mig på system där man endast har valet att klicka eller
att inte klicka. Jag kommer dock beskriva vissa system förbigående, för att de
ligger inom samma område.

Jag har också valt att främst rikta in mig på system med funktionen ”gilla”.

Facebook-likes-0903-ny

Nyttoeffekter med enklicksfeedback

Jag har gjort en klassificering av 4 olika typer som kan dra nytta av effekterna av enklicksfeedback. Detta för att nyttan ser väldigt olika ut för de olika användartyperna.

Sajtägaren
Ägaren av webbplatsen.

Sajtägaren får mer content på sin webbplats i form av exempelvis gillanden. Kommunikation främjas också vilket gör att besökare stannar kvar på webbplatsen längre.

Att använda enklicksfeedback som enkel metod för rankning är även väldigt kraftfullt. Det kräver otroligt lite av användaren men rankingen kan vara desto mer värdefull.

Jag tror att det tack vare dessa effekter i förlängningen kan skapa goda ekonomiska fördelar för sajtägaren att ha enklicksfeedback på sin sida.

Skaparen
Användare som skapat content.

Den användare som skapat det content som blivit ”gillat” kan uppleva det som mycket glädjande att någon sett dennes inlägg. Gillandet kanske även kan tolkas på flera sätt. Exempelvis att personen är duktig, smart eller rolig.

När det skaparen gjort blir gillat får den uppmärksamhet och därigenom bekräftelse.

Kritikern
Användare som trycker på ”gilla” för att värdera content.

En kritiker som tycker om att välja att klicka ”gilla” några gånger när den exempelvis surfar igenom ett stort album av bilder på Facebook behöver inte känna att man måste skriva en kommentar på varje bild den uppskattar.

Den kan också tycka att det känns kul och bra att kommunicera ett gillande på någons status på Facebook eller digga en nyhet på Digg som man tycker var helt klockren. Man gillar helt enkelt att uttrycka sin åsikt.

Användaren som gillat, får också en relation till innehållet genom att den en gång brytt sig om det.

Konsument

En passiv användare som ej väljer att trycka på ”gilla” men som ändå drar nytta content har blivit ”gillat”/rankat

Det finns i system med enklicksfeedback många användare som inte använder funktionen alls trots funktionens enkla utformning.

Dessa användare drar dock ändå nytta av det, då de kan ha glädje av att ha se rankning, samt att se hur ens nätverk förhåller sig till varandra genom att se vem som gillar vad på Facebook.

Diskussion

Att man sänker tröskeln för interaktion så mycket man kan är i grunden något positivt eftersom det främjar mer interaktion. Detta är kärnan till varför enklicksfeedback är positivt. För att enkelhet helt enkelt är något eftersträvansvärt ur användarsynpunkt.

Finns det inte då risker med att man skapar en massa fattig content, om den enda åsikten som kommer fram med ett klick egentligen är att man läst det och i bästa fall man gillat det? Det skapar förmodligen högre värden när personer istället tar sig tid och skriver en kommentar. Jag tror dock inte att enklicksfeedback generellt sett gör att man väljer bort att skapa mer djupgående kommunikation. Jag tror att folk ibland vill ge ett content ett litet gillande, även om de fortfarande gärna kommenterar något om de känner för det.

Genom att ”gilla” eller ”digga” content så skapas också en relation mellan läsaren och innehållet. Användaren knyts till webbplatsen i helhet.

Vad innebär det egentligen att ”gilla” något på Facebook? Gillar man det verkligen? Att ”gilla” något är ett sympatiuttryck, en allmän uppskattning av personen och meddelandet. Det skapar bekräftelse hos läsaren. Något som absolut stärker de exhibitionistiska drag som många får av att vika ut sina liv på Facebook. Att ”gilla” något innebär egentligen bara att läsaren sett meddelandet och tryckt på en knapp. Detta till trots ska man inte förringa det som något oväsentligt, då det uppvisar att någon faktiskt läser. Det löser till exempel problemet med den osynliga mottagaren på nätet. På både Facebook och Friendfeed kan man också se exakt vem som gillat vad.

En teori jag hade i början av arbetet av om enklicksfeedback var, om fenomenet kunde skapa ett mellansteg mellan de som enbart passivt surfar och de som kommenterar och skapar innehåll. Det som jag kommit fram till är nog snarare att det sker mer interaktion bland de 10 % som redan är väldigt aktiva. Detta är i sig absolut inte är något dåligt, eftersom de då skapar relationer mellan content som kanske annars ingen hade interagerat med.

Det finns många exempel på webbplatser med enklicksfeedback där beteendet har närmat sig ”game-like”. Exempel på det är till exempel Reddit:s karma-system där användare får belöning för sina interaktioner och gillanden. Den sportsliga sidan har dykt upp hos många och man jagar helt enkelt efter högre karma. Intressant är också den norska communityn Underskog som också har vissa moment av enklicksfeedback. Här delar man ut en viss mängd ”kudos” till varandra. Dock kan endast mottagaren och sändaren se hur mycket kudos man gett och fått. Ett väldigt intressant grepp.

Något som syns på de olika social news sidorna är ju att det verkligen finns en stark kollektiv kraft med enklicksfeedback till rankning och med rankningssystem rent generellt kan man också hitta många nyttopoänger. Till exempel kan man titta på e-handelssajten Amazon.com. Sedan man infördet det femstjärniga betygsystemet ökade man sin conversion rate med 50 %1. Conversion rate är den andel av besökare som går in på webbplatsen och gör ett köp, då man kunde se vad andra tyckte om produkterna man skulle inhandla. Vi människor gillar helt enke lt betyg och på Amazon har det fungerat på ett otroligt kraftfullt sätt.

Många saker pekar helt enkelt på att enklicksfeedback är riktigt bra. Det betyder dock inte att en sajtägare över exempelvis ett community bör införa funktionen helt okritiskt. Man måste först se igenom vilket syfte man vill uppnå. Men om detta kan gagnas av enklicksfeedback så bör man definitivt skapa möjligheter för kunna använda det.

Läs hela examensarbetet

Ladda hem examensarbetet här som pdf eller läs det här på Google docs.

Tack till

Jag vill passa på att tacka alla som hjälp till med arbetet. Främst Fredrik Wass, Andie Nordgren, Eirik Fatland och Sus Lundgren för era idéer och att ni tog er tid till intervju. Varmt tack också till alla som hjälp till med stor och liten korrektur.

Andra bloggar om , , , , , , , , ,

Framtiden för mediebranschen

Vår i Stockholm

Just nu pågår konferensen Moving Images i Malmö som behandlar mediebranschen i dess vida begrepp; dataspel, film, tv, webb mm. Med möten över branscherna vill man skapa nya affärsmöjligheter och innovation.

Det hela sänds även live via Bambuser vilket gör att det även kommer att gå att titta på efteråt.

Inför Moving Images så hölls även en bloggsstaffeten där Fredrik Wass på Bisonblog skrev det sjunde och avslutande inlägget.

Fredrik skriver om framtiden för mediebranschen och här kommer han slutkläm:

Framtidsscenarier – så kommer min bransch att förändras

  • Fler än någonsin kommer att kunna ta betalt för att skapa medieinnehåll. Intäktsströmmarna kommer att vara fler men smalare.
  • Precis som att artister tjänar mer pengar på att arrangera konserter än att sälja skivor, kommer medieprodukter att även fortsättningsvis ta stöd från events, samarbetspartners, sponsorer och andra typer av samarbeten. Många gör redan det idag. Jag tror att det ökar.
  • Bra innehåll ser ljusa tider! Det blir viktigare än någonsin att leverera kvalitetsinnehåll som kan bli konversationssamlare och sociala objekt för målgruppen. Det håller inte att publicera nyhetsbyråmaterial och rewrites dagarna i ända.
  • Individer behöver behärska fler än ett medieformat för att vara attraktiva som journalister, konsulter eller producenter. Förutom de rent tekniska formaten måste du även kunna förstå olika tilltal, angreppssätt och målgruppsmedverkan.
  • Vi har bara sett början. TV-tittandet är fantastiskt och nu frigörs ännu mer kraft genom skrotningen av tablå-tv till förmån för när-var-hur-du-vill-tittandet. Interaktion var människans grundtillstånd fram till 1940-talet när tv:n slog igenom. Nu återuppstår människan som producent i allmänhet och social varelse i synnerhet.
  • Den ljusnande framtid är vår.

Läs hela inlägget här som till stor del behandlar ett besök på Google i Mountain View i Kalifornien.

Flera poänger här känns otroligt starka. Jag gillar särskilt påståendet att interaktion var människans grundtillstånd innan tv:n. Jag är inte helt säker på att det är helt sant, och jag tror dessutom att även radion, journalfilmen och predikstolen tidigare inneburit passiv åskådarkultur som knappast heller burit upp interaktion långt. Däremot så tillåter jag mig också vara hoppfull över framtiden.

Andra bloggar om , , , ,

Hur används Twitter egentligen?

09june-twitter-user

Twitter är i skrivande stund världens största och mest populära nätverk. Harvard Business review publicerade i dagarna artikeln Men Follow Men and Nobody Tweets.

I den har man gjort en omfattande studie 300 000 användare och ett par tydliga slutsatser har kunnat dras.

Män följer män

Män och kvinnor följer ett lika stort antal användare på twitter. Däremot så har män 15% fler followers än kvinnor.

Det är också dubbelt så vanligt att en man följer en annan man. Det är också 40% troligare att en manlig genomsnittsanvändare blir följd av en annan man än av en kvinna.

10% av användarna står för 90% av innehållet

Genomsnittsanvändaren på Twitter gör aldrig mer än ett enda inlägg (Tweet). Den stora mängden content på Twitter görs av 10% av användarna. Enligt artikeln så gör detta att Twitter mer liknar Wikipedia där 15% av användarna står för 90% av innehållet. Den visar också att 50% av användarna gör ett inlägg max var tredje dag.

Det här upplever jag som väldigt trovärdiga slutsatser dömt ifrån mitt eget användande. De flesta jag är knuten till på Twitter postar aldrig något. Ett gäng postar ibland och några få postar extremt ofta.

twitter research 1.jpg

Det här gör att Twitter inte blir som Facebook, där kärnan är connectivity, d.v.s. att komma i kontakt med vänner och bekanta. Twitter är snarare en distributionskanal där de flesta väljer att passivt lyssna på de kanaler som de tycker är intressanta.

Artikeln hittades via Mashable.

Uppdaterat 4/6:
Nu även i Resumé vilket i sin tur blev vackert dissekerat av Intellecta Webb i ett mycket bra inlägg om poängen med Twitter.

1. Resumé är 1 dag senare än min twitterfeed (och 2 dagar senare än ursprungskällan)
2. Resumé länkar inte. Vare sig till sekundärkällan eller primärkällan.
3. Resumé skriver att det är en studie från Harvard Business Review (vilket det alltså inte är, och det står inte heller i deras källa Brand republic)

– Snabbare

– Kunnigare

– Länkat

– Oftast rakt på källan (eftersom man inte först behöver lotsa folk via en egen webb)

Därför använder jag twitter och därför borde DU använda twitter, för liknande saker inträffar VARJE DAG HELA TIDEN.
Läs hela artikeln här.

Andra bloggar om , , , ,

petterkarlsson.se + @petterkarlsson + internetreflektion

blog_petterkarlssonse

Lite korta bloggnyheter först. Jag finns numera på http://petterkarlsson.se
Den gamla adressen till bloggen kommer att fungera även i fortsättningen.

Jag har de senaste månaderna börjat testa Twitter och jag är övertygad. Det otroligt stora utbudet av flöden göra att jag användaren verkligen kan använda tjänsten till det den helst vill. Jag väljer själv vilka flöden jag följer och jag har alla möjligheter i världen att hitta sådant som intresserar mig. Bland övriga intressanta användningsområden är att i realtid följa trender och minut-aktuella världshändelser.

Vad gäller det egna skrivandet så kan twitter användas som en facebook-status med personliga reflektioner eller som ett mer professionellt verktyg. För mig lutar det nu åt det senare och jag låter istället mitt “privatliv” (vad som nu finns kvar av det) synas på Facebook.

Följ gärna @petterkarlsson på Twitter

Appropå “intrånget” och uppluckringen av vad som faktiskt tidigare var ett privatliv så skrev Fredrik på bisonblog en väldigt intressant sak i den gångna veckan, jag rekomenderar er att läsa hela inlägget:

Internet växer organiskt, precis som ett träd med grenar, eller rötter om man så vill. Och kanske kan vi lättare förstå vad som håller på att hända om vi tänker på det i termer av mänsklig evolution snarare än tekniska framsteg. Att finnas online blir en del i att vara människa. Att vara människa innebär att finnas online.

Vi växer ihop och vi vet inte riktigt var vi är på väg. Jag tycker att det här är otroligt spännande. Vad blir internet? Hur länge till kommer vi att kalla internet för just internet? Det är som det länge kallats ett “fönster” ut mot resten av världen. Men idag är det en del av världen. Och en del av dig.

Andra bloggar om , , , , , ,

Enklicksfeedback som sociala poängsystem – En introduktion

thumbs

Hela arbetet finns nu publicerat här.
Uppdaterat 10/10.

I höst ska vi på utbildningen Projektledning inriktning spel slutföra våra examensarbeten. I mars så presenterade vi våra förstudier och ämnet jag har valt att skriva om kallar jag “Enklicksfeedback som sociala poängsystem”.

Vad är enklicksfeedback som sociala poängsystem?

En typ av interaktion som blivit populär inom sociala medier de senaste åren är enklicksfeedback. Det är t.ex. “gilla”-funktionen på Facebook eller “digg”-funktionen på Digg. Då detta är en typ av interaktion vars användning är starkt växande saknas kunskap om hur den påverkar användarna och vilken nytta man kan göra av den. Exempelvis finns stora möjligheter att använda enklicksfeedback till olika typer av rankningssystem. Hur kan detta i så fall användas för att få bästa möjliga effekt?

Enklicksfeedbackfeedback genom ett enda klick
Sociala poängsystemvärden som deltagarna som deltagarna skapar tillsammans inom ett system

facebook-likes-0903-ny

Exempel 1: Facebook “likes”

digg1

Exempel 2: Digg.com

Keynote från presentationen av förstudien

Här är min keynote på slideshare från mars 12/3 2009 där jag presenterade min förstudie.

Ditt företag kan påverka mitt examensarbete

Jag kommer under det kommande halvåret att efter företag eller andra intressenter som ser marknadsnytta i system med enklicksfeedback. Detta innebär dels en möjlighet att ta del av resultatet och dels en möjlighet att påverka vad jag ska rikta in mig på att undersöka. Exempelvis om jag helt borde rikta in mig på crowdsourcing eller rankningsystem.

Låter detta intressant? Hör isåfall av er till mig på petter.karlsson@gmail.com så pratar vi vidare.


Andra bloggar om , , , , , , , ,

Web 2.0 på 5 fem minuter – Favorit i repris


2007 så skapade Michael Wesch filmen The Machine is Us. Wesch är assistant professor på Kansas State University inom med kulturantropologi och “Media Ecology”. Filmen har ju några år på nacken nu men den förklarar web 2.0 på ett grymt bra sätt och den lyfter mot slutet vissa filosofiska frågor om hur samhället kan förändras på grund av vår förändrade kommunikation.

För några tusen år sedan spreds information med det talade ordet. Under de senaste hundra åren spreds ordet i västvärlden av kyrkan som då i princip hade monopol på nyheter och informationsspridning. I och med att det tryckta ordet blev möjlighet och tidningar till slut kom till mans egendom blev informationsspridningen starkare och starkare. Med radion och tv:n, som fortfarande kunde vara kraftigt styrda så kunde vi blixtsnabbt nås av information. Idag har varje människa sin egen tidning. Det tar 3 klick bort och sen har du skapat din egen blogg. Alla kommer inte att hitta den, men den finns, och den är möjlig att nå. Detta gäller inte bara bloggar utan även många andra former av social media som facebook, twitter eller youtube. Kanalerna och möjligheterna kommer bara blir fler och fler. Vi kan nu själva producera och distribuera vilket innehåll vi själva vill, på någon minut. Jag är övertygad om att detta har ohyggligt stor relevans på hur vårt framtida samhälle kommer att se ut.

Andra bloggar om , ,
, , , ,