Enklicksfeedback som sociala poängsystem

Enklicksfeedback som sociala poängsystem
Under hösten har jag slutfört min utbildning. Det var en tvåårig KY i Göteborg som hette Projektledning inriktning spel. Mitt sista projekt var examensarbetet “Enklicksfeedback som sociala poängsystem”. Jag tänkte här presentera en introduktion och definition av enklicksfeedback från arbetet samt delar av analysen. Hela examensarbetet finns även tillgängligt för nedladdning. Trevlig läsning!

Introduktion

En typ av interaktion som blivit populär inom sociala medier de senaste åren är enklicksfeedback. Det är t.ex. ”gilla”-funktionen på Facebook eller ”digg”-funktionen på Digg.com. Då detta är en typ av interaktion vars användning är starkt växande, saknas kunskap om hur den påverkar användarna och vilken nytta man kan göra med den.

Många webbplatser är idag till största del baserade på användarnas eget innehåll. Vad vore wikipedia utan användarnas artiklar? Vad vore Facebook utan de material som dina vänner skapar?

Går det med ännu enklare interaktionsmetoder få fram ännu mera content?
Går det att bättre använda den samlade kraften hos alla de användare en sida redan har?

Jag skulle säga att det går i allra högsta grad. Enklicksfeedback möjliggör en enkel och snabb lösning för kommunikation och rankning. Med enbart ett klick från dess användare och ibland till och med utan att ens vara inloggad, kan en webbplats effektivt dra nytta av dess användare.

Definition av enklicksfeedback

Enklicksfeedback är feedback som ges med endast ett klick. Det kan vara
funktionen ”gilla” på facebook eller att ”digga” något på Digg.com.

Jag har valt att rikta in mig på system där man endast har valet att klicka eller
att inte klicka. Jag kommer dock beskriva vissa system förbigående, för att de
ligger inom samma område.

Jag har också valt att främst rikta in mig på system med funktionen ”gilla”.

Facebook-likes-0903-ny

Nyttoeffekter med enklicksfeedback

Jag har gjort en klassificering av 4 olika typer som kan dra nytta av effekterna av enklicksfeedback. Detta för att nyttan ser väldigt olika ut för de olika användartyperna.

Sajtägaren
Ägaren av webbplatsen.

Sajtägaren får mer content på sin webbplats i form av exempelvis gillanden. Kommunikation främjas också vilket gör att besökare stannar kvar på webbplatsen längre.

Att använda enklicksfeedback som enkel metod för rankning är även väldigt kraftfullt. Det kräver otroligt lite av användaren men rankingen kan vara desto mer värdefull.

Jag tror att det tack vare dessa effekter i förlängningen kan skapa goda ekonomiska fördelar för sajtägaren att ha enklicksfeedback på sin sida.

Skaparen
Användare som skapat content.

Den användare som skapat det content som blivit ”gillat” kan uppleva det som mycket glädjande att någon sett dennes inlägg. Gillandet kanske även kan tolkas på flera sätt. Exempelvis att personen är duktig, smart eller rolig.

När det skaparen gjort blir gillat får den uppmärksamhet och därigenom bekräftelse.

Kritikern
Användare som trycker på ”gilla” för att värdera content.

En kritiker som tycker om att välja att klicka ”gilla” några gånger när den exempelvis surfar igenom ett stort album av bilder på Facebook behöver inte känna att man måste skriva en kommentar på varje bild den uppskattar.

Den kan också tycka att det känns kul och bra att kommunicera ett gillande på någons status på Facebook eller digga en nyhet på Digg som man tycker var helt klockren. Man gillar helt enkelt att uttrycka sin åsikt.

Användaren som gillat, får också en relation till innehållet genom att den en gång brytt sig om det.

Konsument

En passiv användare som ej väljer att trycka på ”gilla” men som ändå drar nytta content har blivit ”gillat”/rankat

Det finns i system med enklicksfeedback många användare som inte använder funktionen alls trots funktionens enkla utformning.

Dessa användare drar dock ändå nytta av det, då de kan ha glädje av att ha se rankning, samt att se hur ens nätverk förhåller sig till varandra genom att se vem som gillar vad på Facebook.

Diskussion

Att man sänker tröskeln för interaktion så mycket man kan är i grunden något positivt eftersom det främjar mer interaktion. Detta är kärnan till varför enklicksfeedback är positivt. För att enkelhet helt enkelt är något eftersträvansvärt ur användarsynpunkt.

Finns det inte då risker med att man skapar en massa fattig content, om den enda åsikten som kommer fram med ett klick egentligen är att man läst det och i bästa fall man gillat det? Det skapar förmodligen högre värden när personer istället tar sig tid och skriver en kommentar. Jag tror dock inte att enklicksfeedback generellt sett gör att man väljer bort att skapa mer djupgående kommunikation. Jag tror att folk ibland vill ge ett content ett litet gillande, även om de fortfarande gärna kommenterar något om de känner för det.

Genom att ”gilla” eller ”digga” content så skapas också en relation mellan läsaren och innehållet. Användaren knyts till webbplatsen i helhet.

Vad innebär det egentligen att ”gilla” något på Facebook? Gillar man det verkligen? Att ”gilla” något är ett sympatiuttryck, en allmän uppskattning av personen och meddelandet. Det skapar bekräftelse hos läsaren. Något som absolut stärker de exhibitionistiska drag som många får av att vika ut sina liv på Facebook. Att ”gilla” något innebär egentligen bara att läsaren sett meddelandet och tryckt på en knapp. Detta till trots ska man inte förringa det som något oväsentligt, då det uppvisar att någon faktiskt läser. Det löser till exempel problemet med den osynliga mottagaren på nätet. På både Facebook och Friendfeed kan man också se exakt vem som gillat vad.

En teori jag hade i början av arbetet av om enklicksfeedback var, om fenomenet kunde skapa ett mellansteg mellan de som enbart passivt surfar och de som kommenterar och skapar innehåll. Det som jag kommit fram till är nog snarare att det sker mer interaktion bland de 10 % som redan är väldigt aktiva. Detta är i sig absolut inte är något dåligt, eftersom de då skapar relationer mellan content som kanske annars ingen hade interagerat med.

Det finns många exempel på webbplatser med enklicksfeedback där beteendet har närmat sig ”game-like”. Exempel på det är till exempel Reddit:s karma-system där användare får belöning för sina interaktioner och gillanden. Den sportsliga sidan har dykt upp hos många och man jagar helt enkelt efter högre karma. Intressant är också den norska communityn Underskog som också har vissa moment av enklicksfeedback. Här delar man ut en viss mängd ”kudos” till varandra. Dock kan endast mottagaren och sändaren se hur mycket kudos man gett och fått. Ett väldigt intressant grepp.

Något som syns på de olika social news sidorna är ju att det verkligen finns en stark kollektiv kraft med enklicksfeedback till rankning och med rankningssystem rent generellt kan man också hitta många nyttopoänger. Till exempel kan man titta på e-handelssajten Amazon.com. Sedan man infördet det femstjärniga betygsystemet ökade man sin conversion rate med 50 %1. Conversion rate är den andel av besökare som går in på webbplatsen och gör ett köp, då man kunde se vad andra tyckte om produkterna man skulle inhandla. Vi människor gillar helt enke lt betyg och på Amazon har det fungerat på ett otroligt kraftfullt sätt.

Många saker pekar helt enkelt på att enklicksfeedback är riktigt bra. Det betyder dock inte att en sajtägare över exempelvis ett community bör införa funktionen helt okritiskt. Man måste först se igenom vilket syfte man vill uppnå. Men om detta kan gagnas av enklicksfeedback så bör man definitivt skapa möjligheter för kunna använda det.

Läs hela examensarbetet

Ladda hem examensarbetet här som pdf eller läs det här på Google docs.

Tack till

Jag vill passa på att tacka alla som hjälp till med arbetet. Främst Fredrik Wass, Andie Nordgren, Eirik Fatland och Sus Lundgren för era idéer och att ni tog er tid till intervju. Varmt tack också till alla som hjälp till med stor och liten korrektur.

Andra bloggar om , , , , , , , , ,

One thought on “Enklicksfeedback som sociala poängsystem

  1. Pingback: Enklicksfeedback som sociala poängsystem – En introduktion « Petter Karlsson – Kreativ projektledare och speldesigner

Leave a Reply

Please log in using one of these methods to post your comment:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s