Det här är tredje och sista delen i en en lite följetång där jag tragglat runt en högaktuell frågeställning och nu ska försöka komma fram till någon form av slutsats.

Leker folk bort för mycket tid på communitys och andra sociala medier?

Här finns del 1 och del 2.

Jag har frågat mig själv om detta trivselklickande och nöjesurfande egentligen är av ondo. Jag tror att det till största del handlar om vi hur hanterar alla dessa nya system som kastas i ansiktet på oss.

Visst behövs det ibland rent disciplinära åtgärder när folk bara stirrar blint i skärmen, men jag tror att

På Media Culpa så kunde jag i veckan läsa:

“Blocking social media sites may not be an entirely good idea. There will always be people who abuse trust and would spend plenty of time on social media sites with non-work related activities, but I believe the benefits outweigh the risks in the long run.”

Det viktiga är att kunna ta vara på det goda i dessa system. Jag vet inte om det ger så mycket att ändlöst klicka i pirates-spelet på facebook – med de sociala medierna erbjuder oss interaktion med varandra som faktiskt är ny – unik och fruktansvärt användbar.

Varför väljer folk då att sitta och leka istället för att t ex jobba? Jag tror att det handlar om vår hantering av dem och hur vi ser på dem.

Måste dom vara av ondo? Kan dessa system vara hjälpande för t ex företaget? Om framtiden ger oss arbetsplatser där vi använder sociala medier i arbetet. Kanske för uppenbart nyttiga saker som utvärdering och nätverkande men även roliga och uppiggande delar.

När blir företagens intranät minst lika roliga och bra som kanske facebook eller youtube? Vad säger framtiden?

Andra aktörer vill självklart skapa nästa story community. T ex vill aftonbladet få “mer läsarmedverkan” genom att skapa ett socialt nätverk. Eftersom det är aftonbladet blir det säkert stort också.

Något annat som kommer är realtidstjänsterna. Twitter och numera googleiserade Jaiku är två aktörer där. Det handlar om att genom sms och strömmar kunna hålla koll på sina vänner och bekanta. Vem vill inte kunna göra det? Är det bara jag som tycker att feed:en i face(spy-)book är otroligt effektiv på att berätta när någon av mina vänner gjort slut med en flickvän eller är på toppenhumör. Mer sånthär kommer.

Det handlar om att mötas. Jag tror att det kanske är så enkelt att alla dessa möten är något bra. Det handlar om att sålla och skaka fram det funktioner som har mest mervärde. Få fram det som verkligen är nyttigt och användbart i dessa snabbväxande system.

Men går det egentligen? Kan jag ens ha rätt i det eller motsäger jag då mig själv?
Är det kanske mängden och sedan individens sorterande i gyttret som är halva poängen med webb 2.0?

Kanske. Hursomhelst är det fortfarande bra att mötas. Även om folk just nu leker bort rätt så mycket tid.

Andra bloggar om communitys, facebook, nätverkande, sociala medier, sociala nätverk, system, youtube, web 2.0
[Detta inlägg pingar intressant.se]